Ibland kan man inte rå för hur man känner sig eller mår. Man blir ibland golvad av sina funderingar. Det värsta är när man inser själv att andra har rätt och att man egentligen bara blundar för sanningen... För man vill inte se det andra ser för då blir det automatiskt att man kör mer o mer framåt för att slippa sina problem.. Man lägger ifrån sig skulden och blundar för sanningen och ord som egentligen sårar mer än gör nytta. Man blundar alltid för det man är som mest rädd för. Och man vill inte ta tag i saker förrens det egentligen är försent... Men som jag brukar tänka så blir det bra och allt ordnar sig till slut.